Alla har väl någon gång velat vara en riktig rockstjärna: stå på scenen i 120 decibel och headbanga, stagediva ut i publikhavet, dra vidare i limousine, upp med två dussin scandal beauties för efterfest i hotellsviten, slänga ut TV:n genom fönstret utan att ha öppnat det, etc etc. För att sedan vakna upp nästa eftermiddag, sätta på sig de mörka solglasögonen, och traska ut till limousinen igen, medan  managern stannar kvar och betalar notan. Allt detta kan man i princip göra i Hong Kong, även om Bulletinens redaktion kraftigt avråder från till exempel TV-tricket.

Om man däremot gillar både musik och dryck (även till viss del mat, fast mestadels dryck), men känner att det räcker med att bara nästan vara en rockstjärna, typ mer av en diggare eller hangaround, då finns det ännu större möjligheter för en riktigt lyckad helkväll här i staden. Bulletinens Mat- och Dryckesredaktion har under det senaste halvåret titt som tätt varit ute och rullat hatt på stan, och kartlagt en del av kvällslivet som kombinerar musik med ädla drycker.

Hong Kong har något för varje smak och tycke. Från internationellt konkurrerande hippa nattklubbar som Dragon-I, till de mer exotiska Wan Chai-klubbarna (Wan Chai går numera även under namnet ”Central East” i ett försök att rätta till sitt rykte). Från Lan Kwai Fongs myriad av barer som alla försöker överrösta varandra, till riktigt coola live jazz-klubbar med en imponerande repertoar av artister, såsom Foxglove. På vissa ställen, som t.ex. tisdagskvällar på Peel Fresco i SOHO, kan man till och med själv visa upp sina sångkonster. Och där har vi hört i princip allt, från typ en American Idol-vinnare till något som mer lät som en hes tondöv mul-och klövsjuk kossa (de flesta modiga är dock förvånansvärt sång- och röstbegåvade). I övrigt så gör ju även den geografiska närheten till Filippinerna att det finns massor med Filipino-band som för det mesta spelar bra covers, med en speciell koncentration till just Central East-distriktet.

Vi skall dock inte glömma bort den andra viktiga variabeln i det hela: drycken! Man vill ju inte riskera att dö av vätskebrist under en aktiv utekväll, men samtidigt måste ju drycken gå lite hand i hand med musiken, den allmänna atmosfären och resten av klientelet. En kväll på Dragon-I är ingen riktig kväll utan typ en 3-liters Belvedere, medan på Amazonia passar det bättre med San Miguel på flaska eller en enkel gin & tonic. I LKF verkar Jägermeister ha skaffat sig någon sorts oförklarligt hög marknadsandel, medan på de mer sofistikerade förrättningarna så är det cocktail som gäller – ibland ”one of a kind in the world” som Crazy Monkey på The Optimist.

Då musiksmak och preferenser vad gäller atmosfär och drycker skiljer sig så markant åt oss alla emellan, så tänkte vi inte göra någon rangordning i månadens Bulletinen.  Här följer således en allmän beskrivning av några representativa (och i vårt tycke bra) uteställen beroende på vad man letar efter.

Till nästa gång, framåt marsch!

//måns