Alexandra Hoegberg | Hongkong, November 2013

Den första helgen i november invaderades Hongkongs litteraturfestival — av skandinaver med mord i sinnet. Men till skillnad från våra vikingaförfäder är pennan det enda vapen som 2000-talets skandinav svingar när den nordiska deckaren erövrar hjärtan världen över.

Hong Kong International Literary Festival hålls sedan 2001 under de första tio dagarna i november. Nytt för i år är att festivalorganisatörerna valt att tillägna ett helt stycke i programmet åt skandinavisk litteratur, med fokus på kriminalromaner. Kvalité, samhällskritik och exotiska platsbeskrivningar, säger experterna, är vad som gör deckaren — nordens nya kulturella exportvara — så populär utomlands.

Skandinaviska deckares frammarsch på den internationella litteraturscenen — framhjälpt av tungviktare som Stieg Larsson och Henning Mankell — har skapat ett konceptuellt litterärt varumärke; på engelska kallas genren ofta för Nordic Noir eller Scandi Noir.

Att genren ges plats på Hongkongs årliga litteraturfestival är väl därför inte alltför konstigt. Sex författare, fyra av dem deckarförfattare, gästade från de nordiska länderna. I Scandi Noir-kategorin fanns svenska Åke Edwardson, norska Thomas Enger, danska Christian Mørk, och Annti Tuomainen från Finland. Därtill höll isländska Sjón och danska Christian Jungersen varsitt framträdande i den separata kategorin Scandi Lit.

Det är första gången festivalen, som förkortas HKILF, zoomat in på en genre från en specifik region, säger Douglas Kerr, professor vid engelska institutionen vid The University of Hong Kong. ”Det är ett erkännande av den här genrens vikt och popularitet världen över,” menar Kerr, som själv precis har kommit ut med en bok om Arthur Conan Doyle, kriminalromanens fader.

Men vad är det egentligen med deckare från Norden som gör dem så tilltalande för en internationell publik? En hel del, visar det sig.

Enligt Kerr, som under festivalen tog till scenen sida vid sida med Åke Edwardson, är brott någonting som alltid kittlar läsares intresse, oavsett var i världen de kommer ifrån. ”Det verkar som om det finns en oändlig aptit för kriminalromaner,” säger han.

”Det är intressant att se hur skandinaviska författare har dykt upp under de senaste tio åren och tagit ledningen i deckargenren,” säger Kerr. Hög brottslighet är normalt ingenting som man associerar med de nordiska länderna, menar han, men när det kommer till litteratur säger han att: ”Det finns en stor talang för brott i Skandinavien just nu.”

För att förklara just Skandinaviska deckares popularitet säger han att kriminalromaner innehåller två huvudelement som de nordiska författarna är mycket skickliga på att fånga. För det första måste romanen vara trovärdig i berättandet av händelseförlopp och karaktärernas psykologi. För det andra är platsbeskrivningar väldigt viktiga, och rummet har stort inflytande på handlingen.

”Alla deckare är lokala,” säger Kerr. ”I kriminalromaner är det viktigt att förmedla en känsla för platsen… Det skulle mycket väl kunna vara en anledning till att Skandinaviska romaner är så spännande för icke-Skandinaver. Du får en känsla för svenska städer, dansk politik, eller det norska klimatet,” menar han.

Att den brittiska TV-adaptionen av Henning Mankells Wallander-serie filmades i Ystad — där originalhistorien utspelas — visar på hur viktig platsen är för själva berättelsen, säger Kristina Tolinsson Ting, som är chef för svenska avdelningen vid The University of Hong Kong. I hennes undervisning i det svenska språket och svensk kultur spelar litteratur och film även en stor roll.

Den typiska skandinaviska deckaren, säger Tolinsson Ting, är ”en samhällskritisk roman med ett brott.” Hon tror att det är den aspekten som intresserar läsarna. ”Nordiska deckare är samhällskommentarer… Man använder deckaren för att visa ett samhälle i förändring.”

Den skandinaviska självbilden av att vara ett samhälle som bryr sig mycket om sina medmänniskor genomsyrar även litteraturen som kommer från norden, menar hon. ”Att någon från Skandinavien vill skriva en deckare om samhällsproblem är inte så konstigt.”

Vad gäller skandinaviska deckares internationella framgång säger Tolinsson Ting att vi underskattar vilken reklam det egentligen gör för Skandinavien och Sverige, och hur det hjälper att sprida det skandinaviska tankesättet. Hon berättar att hon besökte en bokhandel på Heathrow flygplats i London i slutet av sommaren och fann att hälften av böckerna var skandinaviska kriminalromaner. ”Om man tittar på de stora internationella förlagen, hur lite de översätter… och sen ser hur mycket skandinavisk litteratur som finns översatt, så visar det att det finns ett oerhört intresse,” säger hon.

Den drivande kraften bakom det nordiska temat på HKILF är Paul Tam, festivalens general manager. Han säger att skandinaviska deckare har en unik stil där den nordiska sociala medvetenheten skiner igenom, och tror att det finns ett budskap i dessa böcker som är ytterst relevant för Hongkongborna. ”Skandinavisk litteratur, inklusive kriminalromanerna, har en inneboende respekt för naturen och ett rättvist samhälle, något som är uppfriskande och inspirerande för asiatiska läsare,” säger han.

Tam menar att genren är relativt outforskad i Hongkong, och önskar att fler har fått möjligheten att bekanta sig med Skandinaviska verk under festivalen. ”Förhoppningsvis kan vi lysa vägen för skandinavisk litteratur i Hongkong,” säger han.

Den som är intresserad av att besöka Hong Kong International Literary Festival, som avslutas den 10 november, kan hitta program och prisinformation på deras hemsida: www.festival.org.hk.

.

Denna artikel trycktes ursprungligen i Bulletinen, november 2013; läs hela numret här. Om du vill kontakta författaren till denna artikel, skriv till oss på redaktionen så vidarebefordrar vi din förfrågan: bulletinenhk@yahoo.com