Många svenska studenter tar chansen att läsa en eller ett par terminer på något av Hongkongs universitet. Enligt svenska generalkonsulatet är det numera ca 300 svenska studenter per år i Hongkong. Hanna Edwall, 22 år, läser till en kandidatexamen vid Institutionen för strategisk kommunikation i Helsingborg, vid Lunds Universitet. Termin fem av utbildningen kan läsas på utländskt universitet.
Varför det blev just Hongkong?
Hanna berättar att utbildningsprogrammet hon läser erbjuder termin fem utomlands och mer än hälften av årskursens 60 studenter utnyttjar möjligheten att studera den utomlands! För Hannas del blev det
studier på Hong Kong Baptist
University under höstterminen 2015.
Hanna ville egentligen till USA, men någon annan fick den platsen. Två av Hannas kompisar uppmuntrade henne att söka till Hongkong istället. Hanna själv hade inga direkta förväntningar och visste inte så mycket om staden när hon kom hit men i efterhand kan hon bekräfta att hon är otroligt nöjd med sin vistelse i Hongkong.
Vad blev bättre respektive sämre än förväntat?
–Vad som blev bättre var den stora möjligheten att få se och uppleva så mycket av Hongkong, säger Hanna. Naturen var inte alls som jag trodde, jag visste inte heller hur kuperat det var. Jag hade läst att det var en säker stad men hemma var mamma förstås orolig ändå, ler hon. Jag hade jättekul med andra utbytesstudenter som gett mig ett stort kontaktnät inför framtiden, säger Hanna nöjt.
–Lite sämre var den stora skillnaden på undervisningen i Hongkong jämfört med i Lund. Det var mer som på gymnasiet, inga diskussioner, ingen ifrågasatte något, lärarna bara lärde ut, säger hon.
Studentboende trångt även här
Hanna berättar att hon delade rum med en finsk tjej. De hade varsin säng med utdragbara lådor under, varsitt skrivbord med hyllor ovanför, varsin dubbelgarderob och så delade de toalett och dusch med två andra tjejer i rummet bredvid.
Hanna och rumskamraten hade också ett kylskåp på rummet där de hade sin mat. Det lilla köket som korridorens 25 studenter (alla tjejer) delade på hade kyl och frys, samt en micro och en spis med två plattor.
Grupparbete via WhatsApp
Hanna förklarar att lärarna uppmuntrade grupparbeten tillsammans med lokala studenter som gick på de engelska kurserna. Ibland var grupperna som i Sverige, 4–5 personer, men ibland var man upp till 9–10 i samma grupp. Många lokala studenter bodde inte på Campus och ibland jobbade de på eftermiddagarna så det var svårt att ens träffas en gång innan grupparbetet skulle lämnas in eller presenteras. Oftast gick det till så att man i respektive grupp samlades 5 minuter efter lektionens slut och delade upp frågorna samt bytte telefonnummer så att all kommunikation under grupparbetet kunde hållas via WhatsApp.
Sociala livet uppdelat
–Utbytesstudenterna var överlag lite äldre och mer vana att bo och ta hand om sig själva än de lokala studenterna, berättar Hanna vidare. Det var förstås även kulturella skillnader i sätt och möjlighet att umgås så visst var det lättare att komma i kontakt med andra utbytesstudenter. Skolan anordnade träffpunkter för utbytesstudenterna, på måndagskvällar träffades många på en lokal pub i närheten av universitetet och på helgerna stötte man också på många i Lan Kwai Fong (LKF) på Hongkong-ön, menade Hanna.
Studenter i alla åldrar
Det fanns inte bara studenter på universitetet, området inkluderar även skolbarn och pensionärer (!)
–Med så många olika åldrar på samma område kunde man erbjuda kurser där de olika grupperna hjälpte varandra tex ungdomar som undervisade de äldre i internetkunskap eller äldre som bidrog till att berätta hur de levde, jobbade och lekte förr i tiden, trodde Hanna.
Tentor som vanligt
Antalet och omfattningen av tentorna berodde på vilka kurser man läste men de flesta studenter hade final exams, dvs tentaperiod i december, innan terminen avslutades. Hanna hade tre tentor att klara av innan hon åkte hem till Sverige. Kursen i sociala medier tyckte hon var speciellt lärorik eftersom hon fick insyn i hur man tänkte i Hongkong och vad lokala regler och
lagar medgav tex när det gällde
reklam riktad till barn.
Faddrar, en tillgång
Alla utbytesstudenter fick en fadder.
–Faddrarna var jättebra, de ägnade mycket tid, speciellt i början av terminen, till att svara på alla frågor om var och hur man handlar mat eller hur Octopus-korten fungerar m m sade Hanna.
BULLETINEN 