Lars Adolfsson, känd som ”mellanpris-Lasse” bland leverantörer och återförsäljare i Sverige. Den svenska marknaden är liten och tendensen att alla känner alla är stor. Lars har haft en spännande och framgångsrik karriär inom textilbranschen trots att han absolut inte ville ha med just den branschen att göra när han växte upp.

Så fort skolan var avklarad hemma i Småland sökte sig Lars utomlands, han hade tänkt sig en karriär inom det militära så en FN-tjänst på Cypern var av intresse. Som FN-soldat på Cypern 1967, då fick man bara stanna 1 år, sen blev man ”yxa” (en benämning på lokalbefolkningen, ursprungligen från Kongo, som användes bland soldaterna), dvs det fanns en risk att man sympatiserade för mycket med lokalbefolkningen och därmed inte ansågs vara opartisk enligt FNs uppdrag.

Bytte karriär

Visst sökte Lars ytterligare FN-tjänst när tiden på Cypern var slut men så kom något oplanerat in i bilden – han träffade sin första fru och fokus ändrades snabbt. Med det nya beslutet på plats gällde det att hitta ett jobb. Tack vare familjens breda kontaktnät inom textilbranschen så blev det snabbt känt att Lars sökte jobb, och ett erbjudande att börja på Domus med etablering och inköp presenterades för honom. Lars antog erbjudandet och involverades i starten av en ny avdelning kallad ”ung linje” som påbörjades 1972. Lars etablerade Halmstad som 3:e ort i Sverige  för den nya avdelningen och avancerade sedan vidare på diverse positioner inom både inköp och design, huvudsakligen på herrklädessidan.

Bollnäs nästa

Nästa arbetsgivare blev Skölds modehus i Bollnäs, som behövde hjälp med att öppna upp butiker i södra Sverige. Sagt och gjort, hela familjen fick flytta till Bollnäs och Lars nya roll innebar mycket resande både inom Sverige och utomlands. Äktenskapet fick sig en törn på klassiskt manér, frun trivdes inte Bollnäs, Lars var ute och reste, upplevde stora världen, kom hem på fredagen med spännande erfarenheter i bagaget och en vilja att koppla av med fru och barn under helgen, när frun och barnen
istället längtade efter spännande aktiviteter och miljöombyte.  Det är lätt att se i backspegeln var det gick snett, säger Lars lite självkritiskt, dessutom var det 1970-tal och frun umgicks med radikala singelkvinnor som fick henne på andra tankar. De skildes dock åt som vänner och förblev så länge innan hon gick bort för många år sen.

Med hela världen som bas

1985 kom Lars till Hong Kong första gången, som anställd av Blombergs Herrmodebutiker AB.  Lars besökte regelbundet Hong Kong och övriga länder i regionen, först som inköpare, sedan designer och därefter som kvalitetsansvarig.  Under 1980-och 90-talen låg karriären på topp, då fick jag en massa intressanta inbjudningar till olika designers i Europa, det var tider det, minns Lars leende. Då var det också viktigt för mig att skaffa mig ett gott rykte och att tjäna pengar, numera jobbar jag bara för att det är roligt. När jag reste runt i världen så umgicks man med alla konkurrenter, alla var ju på samma ställen och besökte samma mässor. Det gillades förstås inte av arbetsgivarna men i praktiken blev det så ändå. Klädkollektionerna planeras 1 år i förväg och man jobbar med två kollektioner per år så det blev ju obligatoriska resor minst två gånger om året. Det var spännande tider.

– En gång när jag var på besök i Dhaka, Bangladesh så sammanföll besöket med ett val och tillhörande oroligheter, protester och kaosartad trafik. Taxi kunde inte ta sig fram till flygplatsen för att hämta mig, då sade min kontakt att han kände någon inom sjukvården, så när jag hade landat så stod en ambulans där och väntade för att plocka upp mig och ta mig till hotellet! Det kändes förstås märkligt men tacksamt att checka in på den trygga oas som internationella hotell med grindar utgör i vissa delar av vår värld.

Tillbaka i Småland

Efter storhetstiden med mycket resande drog sig Lars tillbaka till rötterna i Småland 1999 och köpte ett gammalt missionshus i Södra Unnaryd och satte igång i egen regi. Företaget Adolf Clothing AB med ”Randolph” och ”Chapel” som märken startades och med tidigare kontakter i Portugal skrevs avtal med fabriker som kunde sy upp hans egendesignade frack- och smoking-kollektion inför millennieskiftet år 2000, vilken sålde mycket bra.

Det har ju hänt att jag haft exakt samma tyger i mina Randolph-skjortor som jag sålt till olika butikskedjor i Sverige vilka sedan sålts till en bråkdel av priset jämfört med vad butikspriset för skjortorna var när de såldes på fina gatan i London.

Hemma är Hong Kong och Småland

Men sedan 2005 bor Lars i Hong Kong och driver butiken Lagom tillsammans med sin sambo Hilda Wong.

Hilda har också har en familjebakgrund i textilbranschen, själv är hon textiltrådsspecialist. Hildas pappa hade fabrik i Kina och farbroderns fabrik i Dong Guang, som nu drivs av Hildas kusin, tillverkar en del skjortor åt Lars. Kinas Borås är Hangzhou – en textilstad i inlandet i Kina och där finns även Hildas släktingars fabriker. Även Kina får numera känna på lågpriskonkurrensen från andra länder i Asien, för att rädda kvar en del arbetstillfällen flyttar myndigheterna nu fabriker till norra Kina.

Både Hilda och Lars berättar att textilfabrikerna i Hong Kong lades ner successivt och flyttades främst till Kina. Så länge kvota-reglerna fanns kvar så lyckades Hong Kong behålla och använda “Made in Hong Kong” under en övergångsperiod.  Men skräddare och sömmerskor var helt enkelt inte lika effektiva i Hong Kong som på fastlandssidan, de var redan för gamla och någon återväxt inom yrket fanns inte heller dessutom var de för dyra för klädproduktion. WTO tog sedan bort kvota-reglerna i slutet av 1980-talet och därmed försvann produktionen från Hong Kong.

Text: Ingrid Reinli
Bild: Lena Löfling