Sverige, en utopi för hårt pressade Hongkong studenter 

Kristina Tolinsson Ting arbetar sedan nästan 20 år tillbaka som lektor och undervisar i svenska på det prestigefyllda Hong Kong University. Hon brinner för sin undervisning och ömmar för sina studenter. ”Studenterna är fantastiska – jag är imponerad av att de klarar skolan trots all stress och press och ansvar för familj. Sverige är som en utopi. I Hongkong har många 5 dagars semester om året, jobbar 6 dagar i veckan, träffar sällan sina barn. Svenskt livsstil blir väldigt attraktivt” berättar Kristina.

Svenska är ett litet språk. Varför vill Hongkongs studenter lära sig det?

–Man kan läsa svenska som bi-ämne eller fristående kurs på olika nivåer i tre år. Vi ger också en kurs om Skandinavien som fokuserar på vårt välfärdssystem, demokrati, jämställdhet mm. Vi har runt 70 studenter om året. Med mer resurser skulle vi kunna ta in fler elever. Intresset för att lära sig svenska har ökat. Sverige har blivit mer synligt i Hongkong de senaste åren. De flesta vet att IKEA, HM och Fjällräven kommer från Sverige. Många har läst en bok eller sett någon film. Unga killar är intresserade av Sverige som gaming-land. Det anses coolt att läsa ett språk som inte är så välkänt. Möjligheten till Working holiday har också ökat intresset. En del tror att det är lätt att få bra betyg och väljer strategiskt. De tror att för att man är kvinna och trevlig är man naiv. Jag är stenhård men rättvis.

Vilken bakgrund kommer dina studenter ifrån? 

–De flesta kommer från låginkomst eller medelklass familjer. De föräldrar som har råd skickar ofta sina barn på skolor utomlands. Det finns ett stipendium man kan söka om ingen familjemedlem läst på universitetet. Många bor trångt, på kanske 30 kvm för tre generationer. Jag känner stor ömhet för studenterna, jag vet vad de gått igenom. Min man kommer från Hongkong och våra barn har gått på lokala skolor så jag har sett systemet inifrån. Det är bara 18% av en årskull som kommer in på universitetet och HKU är det bästa i Hongkong. Många studenter har drillats så hårt sedan de var små. Redan när du är 2 år kan du kallas till intervju för att komma in på en förskola. För att komma in på en bra högstadieskola måste du ha bra betyg i femte klass, när du bara är 11 år. Eleverna betygsätts hela tiden. De rankas i klassen och årskursen och delas in i olika klasser enligt deras akademiska resultat. Klassen med bäst betyg kallas faktiskt för elitklass. Tänk de stackarna som är nr 88 av 89 i en årskurs. Högstadie- och gymnasieskolor delas in i A- B- eller C-skolor beroende på betyg. Det är en enorm press. Antalet självmord bland studenter har ökat. Man får ett annat perspektiv här, allt handlar om hur duktig du är akademiskt. Fantasi och nyfikenhet värderas inte lika högt eftersom det är svårt att bedöma. De flesta är bara 18 år när de börjar på universitetet. Då är de ofta jättetrötta. Det är prestationskrav hela tiden. Dessutom har de ekonomiskt ansvar för sin familj och kan inte göra vad de vill eller tänka på sina egna behov.

Hur ser man på högre utbildning i Hongkong? 

–Utbildning är allt i kinesisk kultur. Det förbättrar ditt liv. Bra utbildning ger bättre jobb. I Sverige har du vissa 

rättigheter oavsett vilket arbete du har. I Hongkong är dina rättigheter kopplade till ditt arbetskontrakt. Många med enklare jobb är tex bara garanterade 10 av 18 helgdagar om året. Engelska 

är undervisningsspråk på de bästa skolorna. Då gör det stor skillnad om du har föräldrar som är bra på engelska eller kan betala extraundervisning. Efter den kinesiska revolutionen mångdubblades Hongkongs befolkning på 50-talet. Missionärer fick lämna Kina och många kom till Hongkong och startade upp skolor. Många toppskolor är fortfarande religiösa, och undervisningen på engelska.

Hur ser din relation med eleverna ut?

–Jag planerar ofta interaktiva lektioner. Många elever är blyga och vana vid att lyssna på läraren, de är inte vana vid att ta initiativ. Det är en ynnest att få vara med den här åldersgruppen. Få lära känna unga kineser från olika omständigheter. Eleverna uttrycker sällan politiska åsikter. I lokala skolor diskuterar man inte politik. Det kan ju vara känsligt också. Men många elever känner att det inte spelar någon roll vilken åsikt de har, det finns inget de kan göra för att förändra. Man jobbar 12 timmar per dag, får 5 dagars semester. Under Paraplyrevolutionen 2014 var det annorlunda. Det var ett hopp som tändes hos studenterna. Många hade stora konflikter med sina föräldrar då. Men sedan dess har det förändrats. Mycket ny personal till Hongkongs universitet rekryteras t ex från Kina nu. Många elever kommer från Kina. En av många konflikter mellan Hongkong-studenter och fastlandskineser är att de senare tar alla studentrum.

–Det är svårt för studenterna att praktisera sin svenska. Många vill åka på sommarkurs till Sverige men det är svårt att få stipendium. När de börjar jobba har de inte tid för annat. Studenterna tycker att det är jättekul att delta i svenska evenemang, t ex binda kransar på midsommar och vara med i luciatåget. Så interkulturell kompetens får de. Det är användningsbart.