IBvsHS

IB Diploma

Bland svenska elever i Hongkong är IB-utbildningen ett vanligt alternativ och det finns ca 30 skolor att välja mellan. IB Diploma är en internationellt erkänd studentexamen som erbjuds på ca 5 000 skolor i 153 länder. Själva IB Diploma är ett tvåårigt gymnasieprogram men IB-skolorna erbjuder ofta förberedande utbildning under låg, mellan och högstadium. 

Efter en IB Diploma är du väl förberedd för fortsatta studier vid universitet oavsett vilket land du väljer. Utbildningen är väl känd över hela världen det är därför sällan några problem med antagning och konvertering av betyg. 

IB-utbildningen passar bra för familjer som flyttar ofta eftersom det, i vart fall teoretiskt, ska gå att byta skola och land utan att byta läroplan och utan kunskaps luckor.

Vad innehåller en IB Diploma?

Under de två IB-åren väljer eleverna sex ämnen. Tre ämnen på sk Standard Level och tre ämnen på sk Higher Level. Eleven får också läsa ”Theory of Knowledge” innehållande logik, etik och filosofi. Vidare ska en ”Extended Essay” skrivas vilket är en mindre forskningsuppsats i ett IB-ämne. Eleven ska också genomföra ett sk CAS-program som omfattar ”Creativity, Action and Service”. (Creativity – teater, konst, litteratur. Action – fysisk aktivitet. Service – välgörenhet i samhället).

Betygssystemet

Betyg ges enligt skalan 1–7. Prov finns inte i vanlig mening på IB-programmet förrän i slutet av det sista året. Då är det dags för examensprov (Final Exams) i samtliga ämnen. Proven utgör 80% av elevens betyg. De resterande 20% grundas på betygsatta uppgifter under de två sista åren som kan vara både muntliga och skriftliga. 

En elev kan maximalt få 42 poäng på sina ämnesval (6×7). Utöver dessa kan man få högst 3 poäng beroende på prestation i Theory of Knowledge och Extended Essay. Detta innebär att du maximalt kan få 45 poäng.

Fortsatta studier i Sverige efter IB Diploma

Det är förstås viktigt att välja IB-ämnen utifrån vad man tror att man vill läsa efter IB och att titta på behörighetskraven för de utbildningar som skulle kunna vara aktuella i Sverige. Om man vill läsa till läkare, civilingenjör eller annan utbildning med tyngdvikt på naturvetenskapliga ämnen är det viktigt att titta på att man får tillräckligt med sådana ämnen i sin IB-Diploma. Detta kan vara ett problem eftersom det endast är sex ämnen i ett IB-Diploma. För den ambitiösa eleven finns dock möjligheten att läsa sju ämnen.

Ändrade regler i Sverige

Utmaningen brukar inte vara behörigheten utan att poängen inte räcker till. Under 2016 ändrades konverteringen av IB poäng på ett minst sagt icke förmånligt sätt för IB eleverna. Idag motsvarar 44-45 IB poäng 20 poäng i det svenska systemet. För att åskådliggöra detta kan nämnas att år 2018 tog 163 173 elever en IB Diploma och endast 259 fick 45 poäng. Det kan därför vara svårt att komma in på svenska universitetsutbildningar med höga antagningskrav. Det är poängmässigt enklare att komma in på toppuniversitet som Cambridge, Oxford, Stanford etc.

HS Diploma

Att gå igenom det amerikanska systemet och få ett High School Diploma är även det ett bra alternativ för svenskar i Hongkong. Det finns ett flertal bra skolor att välja bland och ett system som passar många.

Skolgången är uppdelad i Primary, Secondary och High School. Lite slarvigt översatt så kan man säga att det är jämförbart med grundskola, högstadie och gymnasiet. High School motsvarar alltså svensk gymnasieutbildning.

High School Diploma

Kraven för att få ett High School Diploma är liknande som för ett gymnasieslutbetyg i Sverige. Kurserna är uppdelade i sk Credits. Under fyra år ska man få ihop minst 22–24 Credits (beroende på skola) men de flesta väljer fler.

Generellt ska ett High School Diploma innehålla English, Social Studies, Math, Science, World Language, Fine Arts, Health och Electives. 

Betygssystemet

Betygen går, likt Sverige, från F till A, där F är underkänt och A är högsta betyg. Dock är skalan lite mer fingranulär jämfört med Sverige då man har betygen F, E, D, C, B, B+, A- och A. Så tyvärr går det inte att rakt översätta bokstavsbetygen till svenskt system. 

AP-kurser

I High School kan du välja så kallade AP-kurser. Det står för Advanced Placement och motsvarar en nivå likställt med första året på College. De är förenade med högre tempo och mer läxor. En AP-kurs tentas av i maj enligt College standard. Hur AP-kurserna värderas i slutbetyget beror på till vilket universitet man söker.

Att ha valt AP-kurser är meriternade om man tänker sig en fortsättning i utanför Sverige. 

Att tänka på när du söker dig vidare i Sverige

Det är bra att i ett tidigt skede börja titta på behörighetskrav för de utbildningar som är aktuella i Sverige. Du får grundläggande behörighet för svenskt universitet i och med HS Diploma men vissa utbildningar kan ha speciella krav. Tre års språkstudier i svenskt gymnasium motsvarar tex fyra år i High School enligt UHR. 

Är du intresserad av civilingenjörsutbildningar blir det marigare. För att få full behörighet (alltså jämställt med natur- och det tekniska programmet) måste du ha valt AP i alla Science-ämnen plus matematik. Väldigt få elever, inte ens de mest ambitiösa elever med tutor-täta kvällar, grejar detta. En antagligen bättre lösning är att ta ett tekniskt basår hemma i Sverige efter den internationella utbildningen.

Varför välja High School?

Även om det inte är helt lätt att få en rättvis översättning av betygen så är man väldigt väl förberedd för högre studier. Studietakt och studieteknik är väl utvecklad genom High School. Och även om man i Sverige gör en relativt orättvis bedömning av betygen så är kunskapsnivån hög hos eleverna som kommer från Hongkongs amerikanska skolor.

____________________________________________________________________________________________

Bra ställen att läsa mer på

• antagning.se

• http://www.uhr.se

• http://www.studera.nu

• www.allastudier.se

Bedömningen av utländska betyg

I Sverige görs all intagning via 

antagning.se. Dit skickar du alla dina ansökningshandlingar. För IB finns översättningstabeller och för High School finns en formel att använda för omräkning av GDA-värdet.

Tänk på

• Ta reda på vad som krävs för de utbildningar du tänkt söka.

• Är du osäker kan du ta kontakt med Universitets- och högskolerådet (UHR)

• Se till att ha gjort Tisus-testet i god tid innan det är dags att söka universitet.

Glöm inte svenskan

Oavsett vilken internationell skola du gått i så måste du ha ett betyg i svenska från gymnasiet alternativt göra ett så kallat Tisus-test. Ett svenskspråkligt test i tre delar, tal, skrift och läsförståelse. Tisustestet kan göras på de flesta ambassader eller konsulat, anmälan sker via Stockholms Universitet.