När man rör sig runt i Hongkong ser man inte sällan stora kyrkogårdar breda ut sig över sluttningar. Massor av gravstenar i perfekta rader som bildar vackra mönster mot den annars myllriga staden. Men hur fungerar det med den sista vilan i Hongkong?
Begravningen
Det finns egentligen ingen maxtid för hur länge man kan vänta med en begravning när någon avlidit. Det är till och med så att en del väntar in “bra” dagar att begravas på enligt det kinesiska horoskopet. Man klär sig helst i vitt enligt kinesisk tradition till skillnad från vår svarta klädsel.
Ofta kan man inte behålla platsen i mer än 7 år. Då grävs kvarlevorna upp och man kremerar och flyttar askan till ett kolumbarium, alternativt strör den i lund eller till havs.
Grön begravning
På senare tid har en sk grön begravning blivit populär. Det innebär att man kremerar kroppen. Man kan välja mellan att sprida askan på utvalda platser på land men även till havs.
Man erbjuder även en slags digital service där man kan visa sitt deltagande för vänner och släktingar. Myndigheterna i Hongkong förespråkar denna typ av begravning eftersom antalet platser att begravas på minskar.
Gravar ute i naturen
Du ser dem ibland när du är ute och hikar. Gravplatser, mitt i ingenstans, längs trails och i countryparks. Traditionen är urgammal, bybor som gör egna begravningsplatser i skogen. 1983 togs en policy fram för att på något sätt reglera traditionen. Man allokerade vissa platser i naturen, godkända att använda som begravningsgrund. Dock är det hela rätt komplicerat trots regler och ansökningsprocedurer. Myndigheterna har svårt att kolla upp att bybor följer de restriktioner som finns. Dessutom uppstår andra problem med begravningsplatser ute i naturen. Skogsbränder har uppstått på grund av traditionen med “grave sweaping” där man eldar vid gravarna enligt urgammal tradition.
Minnesplats under Buddahstatyn
Inuti The Big Buddha ligger kanske ett av de mer kända kolumbariumen i Hongkong. Här finns även ett krematorium. Flera Hongkong berömdheter har sina minnesplatser här. Till exempel Cantopopstjärnan Anita Mui och författaren Louis Cha Leung-yung.
Text: Lena Löfling Bild: Andrea Björsell