AprilFeature4

Hong Kong Trail består av 8 etapper på sammanlagt 50 km. Vi är många som gått hela eller delar av den. Men några av oss har dessutom gått hela sträckan på samma dag! SWEAs hikinggrupp antog utmaningen vid planeringsmötet för våren och det har blivit en bra morot för flera individer. Fyra tappra tjejer gav sig iväg på tisdagsmorgonen den 16 februari och genomförde distansen. Ytterligare två gjorde samma sak några veckor senare. Och den 12 april ska resten av gänget utmana trailen.

Läs Christina Nylunds text om den 11 timmar och 10 minuter långa vandringen från den 16 februari.

Väckarklockan ringer. Vad är det som står på? Jag kisar med ena ögat… Det är mörkt i rummet och becksvart ute. Klockan visar 5:45. Varför ringer den så tidigt? Det tar en liten stund innan jag kommer ihåg varför, vad det är som ska hända idag. Jag och tre andra hajkande väninnor, Catharina, Lena och Ingrid har bestämt oss för att vandra hela Hong Kong Trail denna dag, en hajk bestående av 8 delsträckor, som sammanlagda är dryga 50 km lång! En riktig utmaning att klara av på en och samma dag! Hong Kong Trail ringlar sig fram över hela Hong Kong-ön, från Victoria Peak i väster till Big Wave Bay i öster. Skulle vi klara att gå så långt? Ingen av oss hade vandrat en så lång sträcka i ett enda svep tidigare…

Vi samlas alla fyra strax före klockan 7 på Victoria Peak vid Gallerian. Torget ligger öde och tomt, förutom en ensam man på väg ut på sin morgonjogg. Vi haffar honom för att få hjälp med ett gemensamt gruppfoto av oss, innan vi exakt klockan 07:03 ger oss iväg ut på stigen. Det har hunnit ljusna så smått och temperaturen ligger på behagliga 13 grader, och det är mulet över Victoria Peak denna morgon. Perfekt hajkingväder! Vi känner oss ganska uppsluppna och förväntansfulla och håller ett bra tempo på den första etappen som är en relativt enkel del av Hong Kong Trail.

Vi har nu rundat ”Peaken”, är inne på sektion 2 av trailen och erbjuds en härlig utsikt ut över Aberdeen Channel och Ap Lei Chau-ön. En ensam man står på stigen och utför sin morgon-tai chi. Vi ber honom ta ett nytt foto av oss (för att samla bevis på var vi har gått) innan vi skyndar vidare.

Det plingar till i min telefon bak i ryggsäcken. Det är min man som vill påminna oss om att dricka och äta något då och då, så vi inte förlorar energi. Vi stannar till, öppnar varsin medhavd ”energy bar”, tar en ”groupie” av oss och skickar fotot i ett meddelande för att lugna honom 😉

Vi håller ett fortsatt bra tempo, nu på ett underlag som huvudsakligen består av cement.

Lite förvirring råder där sektion 2 övergår i 3:e delsträckan, men Lena, som gått denna sektion tidigare, vet att det är vägbranten uppför som gäller och inte trapporna till höger som vi sneglar på. Här går vi genom tätt djungelliknande buskage och skog över små porlande bäckar och vattendrag. Det är torr och fin naturstig större delen av sträckan. Vi njuter av grönskan och lugnet som omfamnar oss.

Efter en seg och svettig uppförsbacke på etapp 4 beslutar vi oss för att ta en liten paus och matrast uppe på toppen som erbjuder fin utsiktsplats. Vi snörar av oss hajkingskorna för att lufta fötterna och Catharina och Ingrid passar på att byta strumpor. Vi är snart uppe på benen igen, för här gäller det att hålla farten uppe och inte spilla någon tid på onödigt rastande! Vi känner oss fortfarande pigga och fräscha.

Vi når mer civiliserade trakter längs sektion 5 och Ingrid passar på att inhandla vatten på bensinstationen vid Wong Nai Chung Gap, för att vi sedan skall kämpa oss uppför vägen till Park View och de branta trapporna upp till Jardine’s Lookout. Vi hade alla sett utsikten tidigare så vi ångar direkt vidare. Nu brant nerför och sen lika brant uppför förbi gruvan. Uppe på Mount Butler unnar vi oss ett par minuters stopp för en liten fruktstund. Vi är tacksamma över det idealiska vädret som vädergudarna ordnat för oss denna dag. Det är fortsatt molnigt och temperaturen håller 15 grader.

Sektion 6 av Hong Kong Trail börjar med en väg i nedförslut som är påfrestande för våra knän. Några av oss småjoggar nedför för att det känns skönare och enklare. Andra delen av etappen går genom en skog med naturstig för att sedan komma fram till Tai Tam Road. Vi mumsar på torkad mango och mer ”energy bars” medan vi går.

Vi korsar den trafikerade vägen och kommer ut på sektion 7, den näst sista delsträckan på Hong Kong Trail och, märkligt nog, den jag upplevde som absolut mest ansträngande, när jag tänker tillbaka! Under nästan 7 km travar vi på utmed den cementbelagda catchwater-vägen, som löper en bit innanför Shek O Road. Vi kan höra biltrafiken utmed vägen.

”7-an” är helt platt, inte den minsta variation, inga trappor, inga branter att bestiga, ingen utsikt, bara oändligt lång, seg och mycket tråkig. Jag agerar ”hare” och håller ett högt tempo, endast för att göra slut på denna plåga så fort som vi bara orkar. Alla fixar att hålla takten! Vi har nu blivit märkbart tysta, och Lena gör ett försök att få igång en konversation under den tråkiga vandringen: ” -Är det någon som sett någon rolig film eller bra tv-serie på sistone som ni kan rekommendera?” Vi kan riktigt höra hur vi tänker efter så det knakar i våra hjärnor, men ingen säger någonting. Inspirationen är i botten, och det enda vi orkar tänka på är att hålla motivationen uppe för att klara av 7:an! Det enda spännande som händer längs sträckan är när en stor rovfågel skrämt flyger upp framför oss.

Det känns som en verklig befrielse när vi äntligen når fram till de 750 branta trappstegen som ska ta oss upp till Shek O Road och den sista delsträckan som är Dragon’s Back. Det är riktigt skönt att få böja på knäna i trappan upp till vägen, konstigt nog.

Vi tar en välbehövlig men kort paus. Äter det sista av våra matsäckar och Catharina plåstrar om sina tår lite i förebyggande syfte.

Vi vet att vi nu måste jobba på och helst fortsätta i samma fina tempo som vi haft i stort sett hela vägen, för att hinna i mål innan det blir mörkt! Det börjar dessutom kännas kyligare i luften. Alla har vi hajkat Dragon’s Back vid tidigare tillfällen, en sträcka på ungefär 8 ½ km, så vi visste vad som väntade. En brant uppförsbacke på 200 meter, många, många trappsteg, och en stig som blivit svårt anfrätt av regn och erosion orsakad av många vandrares fötter, gör den inte lätt som sista sträcka på Hong Kong Trail. Uppe på högsta punkten, i snålblåsten, har vi svårt att till fullo njuta av den fantastiska utsikten ut över havet som bjuds. Den knaggliga stigen är full av ojämna trädrötter som sticker upp, rör i marken och stora och små stenar som gör allt för att vricka fötterna på oss. Det gäller att hålla sig skärpt nu och se efter var man sätter ner foten, så vi inte råkar ut för någon olycka, när vi nu är så nära målet! Det börjar dessutom skymma, och trots att vi garderat oss med ficklampor, känner vi att här vill vi inte avsluta i mörker! Sista biten av Dragon’s Back ner mot byn i Big Wave Bay går genom ett skogsparti. Träden gör det extra mörkt och skumt, och vi skyndar på nerför den ojämna stigen….

Vi når målet och byn i Big Wave Bay exakt klockan 18:13 och kan då konstatera att vi avverkat hela Hong Kong Trail på 11 timmar och 10 minuter inklusive alla matpauser. Vilken bedrift! Vi klarade det! Vi jublar och all trötthet vi känt längs sista sträckan var som märkligt bortblåst. 50 km. Längre än ett maratonlopp!

Vi känner oss oerhört nöjda, glada och stolta när vi sätter oss tillrätta i bussen som ska ta oss tillbaka in mot Hong Kongs mer centrala delar.

Om vi skulle göra om det igen? Vi säger nog inte helt aldrig mer….. 😉

Av: Christina Nylund

Annonser